Onsdag den 5 november kl. 15.30-17 ordnar KOHUR föreläsningen Teater för alla – drama som verktyg för inkludering. Initiativet ingår i våra insatser att stötta skolorna inom ramen för den nya lagstiftningen kring stöd för lärande. Lite otippat kanske, för många av oss kan tänka att om teater hör hemma i skolans värld, så är det på någon enstaka modersmålstimme eller som språkträningsverktyg.
Så vad har då drama med stöd för lärande att göra? Mer än man kanske tror, visade det sig när jag fick en pratstund med Ami Walsh, som ansvarar för utbildningen. Ami har jobbat med att drama och teater i sin undervisning i 15 år i England och i Finland och föreläser för NSU som dramapedagog. Här berättar hon om lite annorlunda sätt att använda drama i undervisningen. Och framför allt om vilka resultat det kan åstadkomma, speciellt hos elever med särskilda behov och utmaningar.
Varför ska man använda teater i sin undervisning?
Teater är ett verktyg som vi använder dagligen utan att ens märka att vi gjort det. Varje gång vi spelar ut en händelse i huvudet är det ett exempel på hur vi använder teater i vårt vardagsliv. Inom pedagogik finns en massa skäl till att använda teater. Det stöttar elevers sociala kunskaper genom att lära dem arbeta tillsammans. Det främjar problemlösning genom en djupare förståelse av andras känslor. För elever med svårigheter med visualisering eller neuro-o-typiska sätt att lösa logiska problem kan det främja kreativa arbetssätt.
Ibland kan dramatiseringen av en fråga hjälpa elever, för det gör problemet mer intressant samtidigt som lösningen får en ny dimension. Drama ger utrymme åt elever som vanligtvis har svårt att hitta sin plats inom ramarna för neurotypiska problemlösningssätt. I min föreläsning kommer jag att ge praktiska exempel hur dessa kan läggas till i olika ämnen och i vårt klassrum.
På vilka sätt kan teater främja inkludering?
Teater ger en röst åt elever som kan ha svårt med att skriva eller att uttrycka sig genom konventionella metoder. Tack vare att eleven har en chans att utveckla en karaktär, kan detta ge hen en möjlighet att vara någon annan. Det kan resultera i att en blyg elev vågar delta i klassdiskussionen, eller vågar markera och ge sitt svar. Genom teater skapar vi en atmosfär där alla får och kan uttrycka sig och alla är lika bra; den sociala hierarkin löses upp för alla kan inte prestera på samma sätt.
Inom teater finns det inte rätt eller fel vilket betyder att alla elever har en chans att vara duktiga. Elever med pedagogiska svårigheter, som ADHD eller dyslexi, får chans att använda sina kunskaper om människors beteende och möjlighet att kopiera eller mima en massa olika förfaringssätt. Under föreläsningen kommer vi att diskutera detta och mer!
Hur kan drama stötta elever som har speciella behov?
Eftersom drama inte inkluderar värderingssätt med binära ideal om rätt eller fel, ger det eleverna en massa olika sätt att lyckas. Inom drama måste man inte ha en naturlig förmåga för logiskt tänkande eller speciella motoriska kunskaper. Inom drama kan alla lyckas oberoende av begåvning. I ett socialt sammanhang där elever med speciella behov ofta bemöts av negativa kommentarer kan drama bli ett sällsynt och värdefullt utrymme för dem att uppleva framgång.
Hur har du själv använt drama och på vilket sätt har det gjort det lättare att nå elever med olika lärstilar?
Jag använder drama dagligen. Det kan vara simpla motiveringsverktyg var vi bygger upp en karaktär åt en elev som inte vågar ge en presentation inför klassen, till att lösa komplexa moraliska frågor genom forumteater, var klassen får lösa ett problem fysiskt genom att spela ut det i klassrummet. Men ofta när jag lär ut drama så hjälper det elever för att de inte känner trycket att försöka passa in i en värld som inte är skapad för dem. Eleven som är mitt i en hyperaktiv stund kan använda det fysiska i klassrummet istället för att försöka dämpa sig, sitta på sin stol och koncentrera sig i tystnad. Att bygga upp en situation var eleven som har lässvårigheter inte behöver en lång text att lösa uppgiften, utan istället kan använda sitt kroppsspråk, ger en chans för denna elev att skina.
När jag var ledare för högstadiets dramaavdelning i England märkte vi att alla elever som hade läs och skrivsvårigheter alltid fick högre vitsord i det skrivna slutprovet i drama jämfört med de andra skrivna proven. När vi undersökte fenomenet var det tack vare att eleverna hade undersökt ämnet praktiskt och använt en massa olika kreativa sätt att jobba, vilket hjälpte dem att komma ihåg och förstå hur man svarade också på essäfrågorna. Så drama är verkligen ett verktyg som kan nå alla!