Det senaste året har vi levt i en ultradigital tid, men också i den här tiden är våra hjärnor väldigt analoga. Att påminna sig om det är viktigt, om än lite smärtsamt. Vi som tog del av Kohurs föreläsningsserie Den analoga hjärnan i den digitala tillvaron med Anna Tebelius Bodin fick en nyttig och ögonöppnande påminnelse om hjärnans enorma kapacitet och om dess stora utmaningar.
Vad behöver man som lärare veta om hjärnan? Ganska lite, åtminstone om man ser till den lärarutbildning som jag har i bagaget. Men ganska mycket, om man ser till hur man som lärare kan hjälpa sina elever och studerande att må bättre och nå bättre resultat. Föreläsaren Anna Tebelius Bodin kan hjärnan och hon delade under tre inspirerande föreläsningstillfällen med sig av sina kunskaper. Hon talade dels om hur vi kan undervisa med hjärnan i fokus och dels om hur vi kan skapa motivation och välmående utifrån hjärnan.
Det är helt omöjligt att sammanfatta föreläsningsserien i ett kort blogginlägg. Istället rekommenderar jag varmt Anna Tebelius Bodins böcker (som föreläsningarna långt bygger på) Vad varje pedagog bör veta om hjärnan, inlärning och motivation och Den analoga hjärnan i den digitala tillvaron. Böckerna är lättlästa, konkreta, korta och lärorika och jag vågar nästan lova att du kommer att få en rad aha-upplevelser när du läser dem.
I stället för att försöka och misslyckas med att sammanfatta helheten har jag plockat ut tre poänger som jag bär med mig också nu när det har gått en tid sedan föreläsningarna.
1. Du kan bara minnas det du har tänkt.
För att vi ska kunna lära oss något behöver vi tänka på det. Men eftersom vår hjärna är lite lat – vilket är smart – så försöker den undvika det där energikrävande tänkandet. Därför behöver vi i en inlärningssituation sätta upp en garanti för att vi faktiskt tänker och inte bara anta att vi tänker, och den garantin får vi genom att vi uttrycker det vi tänker genom att skriva, tala eller agera. Vi kan nämligen inte uttrycka något utan att det har föregåtts av en tanke.
2. Om vi blir bekväma med att vara obekväma blir vi ostoppbara.
Hjärnan vill ha snabba belöningar – därför är spelvärlden och sociala medier så genialiskt utformade och lockande. När vi lider brist på de snabba belöningarna fylls vi av tomhet och en obehagskänsla – därför känns mycket av det vi ska lära oss i skolan svårt och tungt. Men lösningen är inte att fly från det som känns obekvämt utan att arbeta sig igenom det. “Om vi blir bekväma med att vara obekväma blir vi ostoppbara”, sa Anna Tebelius Bodin. Vem vill inte vara det?
3. Gör saker som du mår bra av att tänka tillbaka på att du gjorde
Hjärnan strävar mest av allt efter överlevnad. En del av hjärnan strävar efter överlevnad på lång sikt och en annan del strävar efter överlevnad här och nu. Det som ger oss välmående är inte att göra det som i stunden känns bra, utan att göra det det som vi i efterhand kan se tillbaka på med glädje och stolthet. Snabba belöningar ger snabba dopaminkickar, men på dem följer lika snabba dopamindippar. För att må bra behöver vi göra sådant som gör att dopaminkurvan stiger långsammare. Vad är det då? Jo, att samarbeta, att läsa, att lära, att utvecklas, att träna, att skapa. Det vill säga, allt det där som vi ju gör i skolan. Allt det där som vi egentligen mår bra av.
Den mänskliga hjärnan är inte designad för den tillvaro som vi lever i idag och vi behöver därför ta väldigt väl hand om vår livsviktiga men väldigt analoga hjärna. Vi behöver ge den pauser från ett ändlöst informationsflöde och vi behöver ge den mer av det där som den bevisligen mår bra av och utvecklas av. Ett jättebra första steg är att få mer kunskap om hur vi kan hjälpa hjärnan att göra det den är gjord för att göra – tänka. Det första steget tog jag när jag tog del av Kohurs föreläsningsserie. Tack för den!
Amanda Audas-Kass